Mitt jobb som en sekretare. Or, I will never wash dishes again 

Nu är det sommar i Alaska, men det är en lite för kallt för att vara ute på natten. Jag jobbar under nätterna ibland på ett sjukhuset och det finns inte mycket att göra här. Utom de fulla människor som poliserna finnaer. Jag älskar att arbeta här eftersom den är det förstea jobbet i ett kontor som jag fick. Men det finns så mycket man måste lära sig som en sekreterare. Människor alltid frågar alltid "När kommer jag att vara hjälpas få hjälp? (is that right?)" eller "Hur lång tid tar det?" eller "Varför vet du inte?" (I work as an ER/registration clerk). Det kan bli svårt att jobba här när alla väntar och väntar och frågar och frågar och inte kan inte förstå att vi inte vet inte. Ingen vet, det är ett en Emergency rum akutmottagning (I think, though you later say that they are not too sick, which makes me wonder if it is an emergency room.). De flesta människor som kommer hit och är inte så sjuka. Det är brukar vara feber eller hosta (=cough, both noun and verb, you used it later in the text :)) -word for cough-, inget grava allvarligt. För I ett år har jag arbetade här och har lärt mig mycket, men den viktigaste saken är hur att man talar om till människorna "Nej, jag vet inte när du är nästa det är din tur (tur=turn) eftersom läkarna är fortfarande upptagenna med andra patienter, men jag kommer att låta sköterskan veta att din hosta mår har blivit sämre."
Och pengarna är så braaaa. (alt. Det är bra betalt = Well paid)